Nu har ni alla testat på att rita. Om vi hoppar över själva metoden och börjar med verktygen: pennor. Nu har ni säkert tagit en penna ni hade nära till hands vid P1:s början och testat. Beroende på vad man är ute efter för effekt skiljer sig kraven på pennorna. Inom teknisk ritning är precision det alla måste förhålla sig. Mest precisa är tuschpennor, inte de filttuschpennor man köper några stycken av på matton, utan rörtuschpennor (wiki). Stålspets och riktigt ljussäkert tusch. Men - de är ganska dyra, måste underhållas, torkar ut etc. Stora märken är t.ex. Rotring och Staedler. Pennorna följer den internationella ritningstekniska standarden ISO 128 som t.ex. reglerar strecktjocklekar. 0.13, 0.18, 0.25, 0.35, 0.5, 0.7, 1.0 och 2.0 mm är standardtjocklekar. Både analogt - och digitalt.
Rotring Isograph i de vanligast bredderna. Vill ni prova, köp ett set eller 0.25 mm. Undvik 0.18 eller mindre. Den är extremt ömtålig. Isographpennorna har en påfyllbar tuschdepå.
Rotring Rapidograph: nästan samma som Isographen. Har engångs tuschpatroner.
Sedan finns det några alternativ till Rotring. Staedtler till exempel. Alla är bättre än filttuschpennor.
Vill man göra det lite enklare för sig kan man testa några av lite bättre filttuschpennor som finns nuförtiden. Copic Multiliner är en.
En annan är Rotrings Tikky Graphic som finns i ISO-storlekarna. Ofta stämmer inte riktigt det mått som står på pennan (typ 0.5) med 0.5 mm. Det brukar vara ganska mycket tjockare än så.
Sedan finns det ju alltid blyerts. Caran D'Aches mekaniska penna med ett 2 mm blyertsstift är en arkitektklassiker från 1900-talet. Använd från skissning till renritning. Vässas i speciell pennvässare eller i enkelt med sitt lilla lock. Där beror resultat mycket på vilken hårdhet man använder. Det finns ingen riktig internationell standard men i Europa används oftast HB-systemet. H=hardness. B=Black. 6B är riktigt mjukt och mörk blyerts medan 7H är så hårt att det knappt syns. Om blyerts; dimensioner och hårdhet: wiki + Dave's
Har man tröttnat på att vässa pennor men vill rita med blyerts och i precision finns alltid stiftpennor från 0.3, 0.5, 0.7 till 0.9 mm. Där är särskilt blyertskvaliteten viktig. Testa gärna polymerstift som kladder mindre.
Det var pennorna. Sedan finns pappret. Resultatet är helt avhängigt av vilken underlag man ritar på. En riktigt fin tuschpenna kan fungera uruselt på en glatt yta etc. Det är bara att testa sig fram.
Nu har ju arbetat med organiska former och inte använt er av linjaler i någons större utsträckning. Gör ni det kommer ni upptäcka några saker: de blir smutsiga snabb och kladdar ner ritningar. Vill man ha en ren ritningar måste de rengöras. Ofta. Jobbar man med tusch måste linjalerna ha en tuschkant för att bläcket inte ska sugas in under linjalen och göra strecken blurrigt.
ISO 128: Hur man ritar.
1. Urtuschpennan, dragstiftet [Ruling pen] : wiki
2. Tekniska pennor: wiki
3. Mekaniska pennor: wiki
Pennkultur: 1 + 2 + 3
Att köpa: Modulor [Berlinbaserat, rekommenderas] + Matton [närmast] + Cult Pens [brittiskt]
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar